Basfakta:
- Signaler:
- Svensk 1879-96: HVLM
- Finsk 1896-1905: VKCQ
- Svensk 1905-12: JPHM
- Dansk 1912?-18: NSHF
- Svensk 1918-19: ?
- Dansk 1920-29: NWRI
- Svenskt reg. nr:
- 1879-96: 619
- 1905-12: 4436
- Längd: 32,09 meter
- Bredd: 5,61 meter
- Djupgående: 2,57 meter
- Dräktighet:
- 1882: 133,81 registerton
- 1905: 150,49 registerton
- Riggning/typ: ångfartyg
Historik:
1879
Byggs på Oskarshamns Mekaniska Verkstad som nybygge nr 153 av Carl Gustaf Hasselbom för Blekinge Ångfartygs AB’s räkning. Hemort blir Karlshamn.
Något fribrev från tiden går ej att hitta.
1881
Sveriges skeppslista anger en J Elfversson som huvudredare för fartyget.
1885
Nu anges C O Olsson som huvudredare.
1891-04-20
Fartyget köps av Ångfartygs AB Norra Ångermanland i Härnösand med järnhandlaren Peter Harald Andersson som huvudredare. Fartyget namnändras till Köpmanholmen och får Härnösand som hemort.
1896-03-16
Rederiet utser grosshandlaren August Cederlund till ny verkställande direktör och huvudredare för fartyget. Beslut tas 19/9 1896 att försälja ångaren.
1896-11-09
Fartyget säljs till Rådmannen Wilhelm Husberg i Nikolaistad, nuvarande Wasa, i Finland för 45.000 kronor och namnändras till Kemi. Fartygets hemort blir Nikolaistad.
Med detta utgår fartyget ur svenskt register.
1897-05-18
Ägaren säljer fartyget till Ångfartygs AB Wasa. Hemort Wasa (tidigare Nikolaistad).
1898-05-16
Wasa-Nordsjö Ångbåts AB i Wasa blir fartygets nya ägare. Hemort kvarstår.
1905-05-18
Fartyget köps tillbaka till Sverige av det nystartade rederiet Nynäs Ångfartygs AB i Stockholm för 38000 kronor och namnändras till Margit. Nytt svenskt registreringsnummer blir 4436 och ny signal JHPM. Fartygets hemort blir Stockholm.
1912-07-29
Ägarna meddelar Kommerskollegium att fartyget sålts till Danmark.
1915-18
Fartyget registrerat på A/S Turisten i Köpenhamn under namnet Hertha.
1918-19
Fartyget hemmahörande i Helsingborg under namnet Folke och tillhörig Herman Lennart Corfitzon.
1920-29
Fartyget nu registrerat på D/S Læsø på Læsø under namnet Læsø.
1929
Fartyget såldes till Köpenhamn för upphuggning.
Källor:
- Kommerskollegium, Fribrev samt Nationalitets och registreringscertifikat
- Sveriges skeppslista
- Danmarks skibslister
- Utställningshäftet “Där skepp byggdes”
- www.faergelejet.dk